Ställ detektivfrågor till ditt barns negativa tankar

By Amalie Lillienthal Bønding -

Tankar spelar en stor roll i alla känslomässiga problem vi upplever. Ofta beror det på att tankarna över tid har tagit en form där de oavsiktligt överskattar sannolikheten för att något speciellt ska hända. Tankarna kan också underskatta barnets förmåga att hantera vissa saker. Vi kallar dem negativa tankar.

Besvärliga tankemönster

Om ditt barn upplever rädsla, blyghet eller osäkerhet, finns det en stor sannolikhet att barnets tankar går enligt formeln: “åh, nej, bara [infoga specifikt scenario] inte händer”. Det här sättet att tänka på skyddar barnet från att hamna i obehagliga scenarier. Men om tankemönstret blir för vanligt hos barnet kan tankarna också komma att hindra barnet från att uppleva goda scenarier. Det beror på att de negativa tankarna kan få barnet att undvika alla de situationer där något kan hända som han eller hon oroar sig för, även om sannolikheten för att det faktiskt blir så är liten. Med andra ord kan tankarna få barnet att undvika specifika ställen eller situationer.

Har ditt barn fastnat i tankar som du märker är dåliga? Det kan till exempel vara att ditt barn har fått utstå mobbning, och har över tid byggt upp mycket ilska inuti. Då får barnet kanske negativa tankar om att inga andra barn går att lita på, eftersom att de kan börja mobba. Tankarna kan också handla om att ditt barn inte kan försvara sig mot mobbarna, och kanske att hen ändå förtjänar att bli mobbad. De negativa tankarna kan ta många olika former och kan handla om saker både inom och utanför barnet.

Från negativ tanke till problem

Det finns många tankar som kan ha negativ inverkan på ditt barns känslor, och som med tiden kan växa till känslomässiga problem som måste lösas.

Ju oftare vi tänker en tanke, desto mer börjar vi att tro på den. Det är både bra och dåligt. Det är dåligt eftersom våra negativa tankar förstärks ju oftare vi tänker dem – och desto större blir risken för att de utvecklar sig till ett problem. Den goda nyheten är att vi kan använda den här mekanismen till att lära oss att tänka nya och bättre tankar. Ju fler gånger vi tänker något annat än den gamla negativa tanken, desto mer kommer den nya tanken att ta över, och putta bort den negativa tanken.

Gå på detektivjakt

Men det kan vara svårt att överhuvudtaget hitta på andra tankar, om alla ens tankar är lika negativa.

Då kan det vara bra att försöka se på sina tankar lite utifrån. Ett av sätten som ditt barn kan göra det på, är att ställa kritiska frågor till de negativa tankarna. Vi kallar frågorna för detektivfrågor.

En detektiv är en person som löser brott. Detektivens jobb är att ta reda på vad som är rätt och fel. Därför letar detektiven efter spår som kan bevisa om situationen har hänt.

När ditt barn har ett känslomässigt problem kan ni leka detektiv med tankarna. Precis som detektiven ska barnet leta efter spår som bevisar om tanken talar sanning eller inte. Det kan barnet göra genom att ställa detektivfrågor. Om du har tur och får höra hur barnet tänker, kan du kanske få lov att vara med i detektivarbetet och hjälpa barnet att leka detektiv.

När barnet undersöker tankarna noggrant med detektivfrågorna, hittar barnet som regel en hel del luckor och osanningar i tankarna. När barnet upptäcker att tanken inte har rätt, blir det mycket lättare att lämna tanken och inte slösa mer energi eller känslor på den.

Vad är detektivfrågor?

Det finns inga bestämda krav på vad detektivfrågor ska handla om. Det enda kravet är att de ska hjälpa barnet att undersöka om tanken går att tro på eller inte – om tanken är realistisk.
Här är några förslag på detektivfrågor som du kan använda ihop med ditt barn.

Exempel på detektivfrågor:
  • Vilka bevis talar för att tanken talar sanning?
  • Vilka bevis talar för att tanken inte talar sanning?
  • Hur överbevisad är du om att tanken är sann?
  • Finns det något i situationen som kan peka åt ett annat håll?
  • Har det skett innan att tanken fick rätt? Händer det varje gång?
  • Har det någonsin hänt något annat än det som tanken sa skulle hända?
  • Vad är det värsta som skulle kunna hända om tanken har rätt? Vad kan annars hända?
  • Vad är det bästa som kan hända om tanken har rätt?
  • Kan det ske något annat än det jag tänker?
  • Vad skulle min kompis tänka?
  • Hur stor är sannolikheten att tanken har rätt?
  • Har det jag tänker hänt någon annan än mig?
  • Kan tanken tolkas på andra sätt?
  • Vad skulle jag tänka om jag inte mådde som jag mår?
  • Beror mina tankar på tidigare erfarenheter?
  • Om jag inte hade några tidigare erfarenheter, vad skulle jag tänka då?
  • Kan jag tänka annorlunda i den här situationen?
  • Hur skulle jag uppfatta tanken om tre månader?

Listan är långt ifrån komplett. Det kan vara bra att komma på egna detektivfrågor som kan undersöka precis det som ditt barn tänker.

Det kan ta lång tid att lära sig detektivtänket, och i början kan barnet behöva din hjälp. Gör detektivundersökningen till en rolig aktivitet till exempel vid middagsbordet eller till frukost, tills barnet har fattat tekniken och kan börja använda den själv.

Det kan vara bra att utgå ifrån ett konkret exempel med en negativ tanke från dagen som gått. Har barnet till exempel varit nervös för att hålla föredrag i klassen? Eller tänkt att han eller hon inte är bra på matte? Prata sedan med barnet om vilka detektivfrågor ni kan använda för att undersöka just denna negativa tanke.

Det är bara att sätta igång!